Dålig psykosocial arbetsmiljö kan vara skäl till utbrändhet

I en god psykosocial arbetsmiljö vågar medarbetarna säga ifrån om de fått för mycket på sitt bord. Man bör till och med få möjlighet att utvärdera hur det kom sig att det blev för mycket just nu. Allt för att trygga den psykiska hälsan och undvika en stressig arbetsmiljö i framtiden. I en dålig psykosocial arbetsmiljö känner medarbetarna sig stressade och oroliga. De kanske är rädda för att hissa varningsflagg om de råkat ta på sig en uppgift som de inte klarar av eller inte riktigt förstår. Många går till jobbet med en tung klump i magen och arbetsuppgifterna känns som berg att klättra över. I förlängningen kan det leda till utbrändhet, som kan ta mycket lång tid att rehabilitera.

Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Jobbet är inte bara de arbetsuppgifter vi får, de möten vi sitter med i eller de mejl vi skickar iväg! Arbetsplatsen fyller också en viktig funktion för att vi som människor ska känna oss behövda och ha roligt om dagarna. Därför är det viktigt att arbetsmiljön är givande, både för kroppen och knoppen. På senare år har fler röster höjts för värdet av en god psykosocial arbetsmiljö, där de anställda uppmuntras till att kommunicera och fråga om sådant som upplevs som lite obekvämt. Det handlar också om det mer generella förhållandet mellan dig som individ, och den grupp du jobbar i. Får du känna dig säker både när du utvecklas, misslyckas och lyckas – är chanserna goda att du stormtrivs i din psykosociala arbetsmiljö!

Hur påverkar en stressig arbetsmiljö medarbetarna?

Möten som inte startar när de ska eller hårda ord i mötesrummen kanske kan verka som småsaker. Många tänker nog att sådant lämnar man på jobbet, när man går därifrån. Eller så försöker man skaka av sig det direkt när mötet är över, och gå vidare med sin dag. Men när de små nålsticken som kan leda till psykisk ohälsa på arbetsplatsen blir alltför många, tar de sig snart utanför kontorets väggar. Kanske börjar oron i maggropen följa med hem och påverka andra delar av livet. Det är då som det är dags att säga stopp, om du inte redan har gjort det. För effekterna kan bli förödande – både för arbetslivet och privatlivet.

Vad kan jag som chef göra för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö?

Ditt viktigaste verktyg för att bygga en god psykosocial arbetsmiljö är kommunikation. Men du kan inte göra det ensam! Oavsett om du har personalansvar, ledningsansvar eller bara ansvarar för dig själv – kommer teamet att behöva arbeta tillsammans på kontoret. En stressig arbetsmiljö brukar inte vara en bra utgångspunkt. Därför är det klokt att regelbundet stämma av med ditt team. Ingen ska ta på sig mer än den klarar av. Arbetsbördan ska vara jämn och förutsägbar, inte svettig och pulshöjande hela tiden. Det är också viktigt att de anställda känner sig trygga i att vara sig själva utan att tänka sig för. Att öppet kunna säga vad de tänker, tycker och känner. Tänk på att det är lika viktigt att ledningsgruppen gör samma sak. Det är svårt att få till en öppen miljö bland medarbetarna om inte du som chef också bjuder på dina misstag och skitdagar ibland.

Dålig kommunikation leder till stressig arbetsmiljö

Alla är vi olika. Vissa tycker om att göra arbetsuppgifterna i absolut sista sekund, andra tycker om att ha gott om tid på sig. Genom att på förhand lära känna varandras styrkor och svagheter, och försöka lära sig att acceptera dem, kommer arbetet att flyta på bättre. Tänk på att det ofta finns fler än ett sätt att lösa en uppgift på! Bara för att man alltid gjort på ett sätt, behöver det inte betyda att det är det bästa sättet. Men bara för att en idé är skinande ny, behöver det inte betyda att den är bättre än en gammal. Nyckelordet för en bra psykosocial arbetsmiljö är kommunikation.

Psykosocial arbetsmiljö i den digitala eran

I svallvågorna av pandemin har arbetslivets regler skakats om från grunden. Många känner sig handfallna inför det nya normala. Den osäkerhet som skapas, när gamla vanor och regler inte längre gäller, är tyvärr en grogrund för missnöje i arbetsgruppen. Många som beter sig på ett sätt som inte uppskattas av kollegorna – kanske genom att de jobbar hemma för ofta eller skickar rödmarkerade mejl klockan elva på kvällen – vet inte om att de gör ”fel”. Sedvanan med kontorstider mellan 8-17 har utvecklats under århundraden, och att plötsligt ändra om i den ordningen har varit allt annat än lätt!

Lösningen: digital företagshälsa?

Ta ansvaret att tillsammans med ditt team undersöka om samtalsstöd för anställda kan förebygga problem innan de uppstår, på just er arbetsplats. Moderna problem måste ju lösas med moderna medel. Annars ligger arbetsplatsen jämt steget efter, och kämpar för att hänga med i den digitala eran. Det finns många preventiva insatser för psykisk ohälsa och den som är chef har ett ansvar att utvärdera om något sådant kan behövas på er arbetsplats. Det följer av reglerna om arbetsmiljö, enligt vilka chefen har ansvar för att de som jobbar på kontoret ska må bra. Både i kroppen och i knoppen! Det är inte så lätt att veta om en psykosocial arbetsmiljö är god eller inte när människor bara syns på en skärm, och man inte ses vid kaffeapparaten som vanligt.