Imposter syndrome eller bluffsyndromet handlar om en upplevelse av att inte vara så bra som andra tror att man är och en rädsla för att bli avslöjad som en bluff. Syndromet förekommer såväl i arbetslivet såsom i privata relationer och de flesta som drabbas lider i tystnad på grund av rädslan att bli påkommen.

– De flesta av oss drabbas någon gång av den här rädslan. Den som lider av bluffsyndromet har svårt att ta emot positiv feedback och komplimanger och tar inte sådan återkoppling på allvar, säger Ellen Risto, legitimerad psykolog på Ahum.

Vad är bluffsyndromet?
Bluffsyndromet anses inte vara en diagnos eller ett personlighetsdrag, utan snarare en reaktion på vissa situationer och stimuli. Tecken på framgång avfärdas som tur, tajming eller att man fått hjälp av andra. Fenomenet är enligt American Psychological Association ett slags intellektuell självtvivel. Den som går runt och känner sig som en bedragare och som tvivlar på sin förmåga riskerar dock att utveckla oro, stress, dåligt självförtroende och depression. Därför är det viktigt att ta tag i sitt problem.

– Positiva kommentarer om arbetsinsatser kan till och med skapa mer rädsla. Personer som lider av bluffsyndromet kan älta negativ kritik och misslyckanden länge med följden att de känner sig generellt dåliga även om de sällan misslyckas. Det kan även drabba den som går in i en ny relation, då innebär rädslan att partnern ska upptäcka att man inte är så bra som de först trodde, fortsätter Ellen Risto.

Psykologens tips, så blir du av med bluffsyndromet:

1. Ändra tankebanor: Observera dig själv och dina tankar, skilj på vad som är känslor och vad som är fakta. Notera noggrann när du t.ex. tänker ”det här klarar jag inte”. Vänd på resonemanget och fråga dig själv – “varför skulle jag inte klara det här när jag har rätt kompetens och har lyckats med ännu svårare grejer tidigare?”

2. Ta tillvara på andras feedback: När du får positiv feedback, skriv ner och spara den! Ta fram och läs den igen emellanåt. Skriv gärna också ner när du själv tycker att du haft framgång i något sammanhang. Koppla inte alltid dina prestationer till vad andra säger, tillåt dig att själv bli nöjd över något du uträttat.

3. Prata med andra om problemet: Helst inte någon på arbetsplatsen eller från den grupp där du känner dig som en bluff.  Det kan vara familj och vänner, kanske före detta arbetskamrater. Och gärna någon som upplevt något liknande. Påminn dig själv om att du inte är ensam om att känna dig som en bluff.

4. Våga be om hjälp: Ingen kan allt. Våga ta risken att misslyckas och inse att du lär dig av detta. Risken är att du bränner ut dig själv om du hela tiden överarbetar allt. Fråga dig själv: “Vad är det värsta som kan hända?”. Ta professionell hjälp.

5. Fake it until you make it: Det är inte kompetensen som ska fejkas utan tvivlet på kompetensen. Även om det känns tryggare för dig att säga “jag tror” eller slänga in ett “möjligtvis” eller “kanske”, tvinga dig själv att stryka dessa ord och istället säga t.ex. “min bedömning är att…” eller “utifrån min erfarenhet kan jag säga…”. Du växer när du hör dig själv säga det.

‍