Bipolär sjukdom innebär att en person genomgår perioder av förhöjd sinnesstämning följt av perioder med sänkt sinnesstämning. Det finns två olika typer av bipolaritet; bipolär sjukdom typ 1, som har kraftigare perioder av mani som kan leda till psykotiska tillstånd och bipolär sjukdom typ 2, även kallat hypomani, där de olika perioderna upplevs mildare.

– Under de maniska perioderna är känslor av eufori och överaktivitet vanligt förekommande. Man kan även ha lätt till irritation och aggressivitet. Många upplever att de är mer impulsiva och göra sådant som de senare ångrar. Men vad som är viktigt att veta är att varje period kan se annorlunda ut, säger Ellen Risto.      

Anledningarna till att en person får bipolär sjukdom är inte helt klara. Man vet idag att ärftlighet spelar en viss roll, men studier har även visat att olikheter i hjärnstrukturer och hjärnfunktioner samt vilken omgivning man har också har en inverkan för att utveckla sjukdomen.

När ska man söka hjälp?

- När man haft, eller är i perioder av eufori och behöver mindre sömn.
- När man haft flera perioder av depression i följd, även utan mani.
- Om man upplever att man har euforiska eller maniska perioder där man gjort något som man sedan ångrat.
- Om någon i släkten har bipolär sjukdom och man själv visar egna symptom.

– Det är aldrig för sent att söka hjälp. Mitt tips är att skriva en dagbok över sitt mående för att få en tydligare bild av sina svängningar. Det gör det ofta lättare att förklara för vårdpersonalen, fortsätter Ellen Risto.

Bipolär sjukdom går inte att bli av med helt, men det finns behandling som gör att en person med sjukdomen kan leva ett normalt och välfungerande liv. De vanligaste sätten att hantera sjukdomen är läkemedel och psykoterapi.

Vad kan man själv göra?

Det är viktigt att få professionell hjälp, men det finns även vissa saker som kan vara bra att göra själv:

- Håll fast vid rutiner, som tider för mat och sömn. Även vid tillfällen där man känner sig mer upprymt eller nedstämd. Det kan hjälpa till med att inte hamna i för stora svängningar.

- Var uppmärksam på tidiga signaler. Det gör det lättare att avstyra en period av mani eller depression. Det är även bra att ta hjälp av närstående, om man själv har svårt att se tidiga signaler.

Psykologens tips till närstående

Att vara närstående till någon som lider av ångest kan vara svårt. Man kan bli orolig, känna sig maktlös och inte veta vad man ska göra. Därför har Ellen Risto samlat sina fyra bästa tips på vad man som närstående kan göra:

1. Visa att du finns där för personen som stöd.
2. Läs på om bipolär sjukdom för att lättare veta hur du ska stötta.
3. Hjälp personen att uppmärksamma svängningarna i tid. Ibland är det lättare att se som närstående än om man själv är mitt upp i det. Var noga med att stämma av med personen om det är okej att du påpekar svängningarna.
4. Uppmuntra personen till att söka professionell hjälp, exempelvis att vända sig till en terapeut eller söka sig till psykiatrin. Om personen tycker att det är jobbigt eller svårt kan man själv ta kontakt med någon i samråd med personen.

Mer om bipolär sjukdom finns att läsa här.

‍